IT-säkerhet och outsorcing

17,juli, 30

Som bekant har det varit en del politiskt rabalder pga Transportstyrelsens mindre lyckade hantering av lagrade data.

Att outsourca till ”molnet” innebär att data lagras på servrar någonstans i världen, vanligen i stora anläggningar som är speciellt  gjorda för detta.

Redan när detta löjliga namn ”molnet” dök upp för några år sedan så tänkte jag omedelbart på säkerheten.

Hur skall man kunna lita på att inte informationen ”mjölkas” av skumma intressenter i dessa anläggningar?

I samband med nämnda politiska affär så har tanken börjat att segla upp att man borde ha nationella serverhallar som säkert kan kontrolleras av svenska intressen.

Speciellt borde man ha detta för staten, kommunerna och myndigheters räkning.

Det är oerhört naivt att slänga iväg kritiska data till avlägsna ställen i världen där man inte kan vara säker på hur sekretessen hanteras.

I en artikel i SVD så skrivs bla ”…Staten skall äga och kontrollera driftmiljön, och debattörerna hävdar att det skulle ge staten full kontroll över att informationen stannar inom Sverige och staten….”

I ett tidigare inlägg så hävdade jag att Sverige eller EU måste bygga egna systemprogram för använda datorer, i stället för att lita på privata amerikanska företag med minst sagt  tveksamt rykte.

Jag syftar på operativsystem i första hand. Operativsystemet är en dators basala systemprogram och skall stå under nationell eller möjligen EU-kontroll för att i möjliggöra säker datahantering.

Ungefär samma formulering som den ovanstående markerade kan användas för att motivera en sådan åtgärd.

Annonser

Batteribilar en återvändsgränd

17,juli, 2

Det råder en hype just nu om eldrivna bilar.

Nyligen publicerades en studie om hur mycket CO2 som produktionen av batterierna till en bil orsakar.

Det visade sig motsvara fler tusen mils körning med en bensinbil.

CO2 är en sak.Vad man inte kommenterade är den enorma mängden av resurser, bla speciella metaller som går åt till dessa batterier.

Den aspekten är minst lika viktig som CO2-mängden. Dessutom livslängden, hur länge fungerar dessa batterier och vad kostar ett nytt batteripaket?

Inte minst: Går det att återvinna de kritiska metallerna i utbrända batterier?

Detta är frågor som bör belysas och besvaras.

Så har vi den viktiga aspekten ur användarsynpunkt – hur långt kan jag köra på en laddning?

Just nu är man uppe i ca 30 mil för en normalstor bil, något märke mer. Men sen då, var kan jag ladda batterierna och hur lång tid tar det? Det tar väl minst ett par timmar,troligen mer, är det realistiskt? Om jag skall åka från Stockholm till Malmö så räcker inte en laddning, måste ladda om, hur realistiskt är det?

Inte alls.

Det räcker inte med ”laddstolpar” det löser inte detta problem.

Sanningen torde vara att elbilar för generellt bruk fungerar inte pga nämnda problem.

Däremot kan elbilar för korthållskörning lokalt fungera utmärkt. Dvs körsträckan är inte längre än att man kan klara sig en hel dag sedan ställer man bilen på laddning under natten. Serviceföretag som bara rör sig lokalt, diverse hantverkare tex.

Även för privatpersoner som behöver en sk citybil.

Men icke på långa sträckor.

För längre sträckor finns det två alternativ till bensin/diesel: Biogas eller vätgasdrift i någon form.

Såg att utländsk biogas subventioneras i producentländerna så att svensk gas inte kan konkurrera. Detta måste naturligtvis stoppas lagmässigt omedelbart.

Jag har länge haft åsikten att det bör lagstiftas om att de kommuner som har grundläggande möjligheter skall vara skyldiga att producera biogas.

Biogasen är steg nummer ett för att komma bort från fossilbränslena. Etanolen var ett felsteg som huvudbränsle men som tillsats ok.

Vätgasen är sannolikt den slutgiltiga lösning. I någon form. Steg nummer ett är att köra en vanlig förbränningsmotor på vätgas efter mindre modifieringar. Går utmärkt vilket gjorts.

Den lösning man dock siktar på är eldrift via bränsleceller som matas med vätgas. Elmotorer har suveräna egenskaper så eldrift är önskvärd, max vridmoment vid stillastående, hög verkningsgrad.

Som framgår tror jag inte på batteridrift så hoppet ligger för närvarande att bränslecellstekniken skall utvecklas så att den tekniskt och prismässigt blir ett förstaalternativ för generell bilteknologi.


Det var nog något tekniskt….

16,maj, 4

Efter skarpt tänkande så har norska haverikommissionen kommit fram till att det nog var ett tekniskt fel som gjorde att helikoptern kraschade och 13 människor omkom.

Jag misstänkte också det. Det var nog inte pilotfel som orsakade att rotorn ramlade av helikoptern.


EU måste skaffa sig egen IT-kapacitet och kompetens

16,mars, 26

Bloggen Ledarsidorna  kritiserar regeringen för att sakna industriell kompetens.

Ja det är sant. Det är något ovidkommande för den politiska nomenklaturan, makten skall has/delas av en politisk broilermaffia som blir alltmer isolerad från verkligheten.

En annan sak som är lika tydlig i denna regering som hos den förra,bristen på specifik teknikkompetens inom heta områden. Jag tänker särskilt på IT-området. Ett område som utvecklas  kontinuerligt och som påverkar stora delar av samhället.

Den kinesiska regeringen lär bestå av ca 50% ingenjörer. Det märks också på besluten, det är ofta raka rör.

Hur många ingenjörer finns det i riksdag/regering??  Representanter för de viktigaste delarna  av svensk industri saknas helt. De pinsamma misstag som politikerna gör inom andra område visar med övertydlighet att rationellt ingenjörsmässigt tänkande saknas helt.

Vad finns det för brister inom IT som borde åtgärdas?

I varje dator finns ett program som kallas  operativsystem. Utan detta skulle det vara omöjligt att bekvämt använda en dator. Det är datorns administrationscenter som servar programvara och användare på en mängd olika sätt.

Det operativsystem som är helt dominerande i dag är någon variant av Windows. Tillverkas av ett amerikanskt företag med namnet Microsoft.

De har nära nog monopol på marknaden även om det finns några alternativ. Linux,Ubuntu är de mest kända. Apple är ett eget datormärke med ett eget operativsystem.

Microsofts rykte är precis inte det bästa. Deras trixande i nära samarbete med Intel för att tjäna grova pengar är obehagligt.  Marknaden för operativsystem är ett tydligt exempel där marknadsekonomin inte fungerar.  När en aktör av olika skäl för en dominerande ställning så är det mycket svårt för konkurrenter att komma in på marknaden.

Dominansen hos en aktör gör att denna blir mindre intresserad att utveckla säkerhet och allmän kvalitet hos programvaran. Det går att prångla ut varan på marknaden i alla fall pga det som i praktiken är ett monopol.

Microsofts bristande intresse för kvalitet och säkerhet är välkänd sedan många år.

Efter att Bill Gates avgått som VD så var det en mellanchef som vågade ställa frågan: ” Hur kan ni släppa ut ett program som innehåller 2000 buggar ?”

Som sagt Windows har stor dominans på marknaden för operativsystem. På hårdvarusidan så har processortillverkaren Intel en ställning som  är ungefär lika dominerande som Windows. Enda konkurrenten är AMD som jag kan se. Bägge amerikanska företag.

De första processorerna tillverkade Intel på 70-talet. För att skapa bakåtkompatibilitet så hänger vissa bitar av datorarkitekturen med i senare utvecklingar vilket även Windows måste anpassas till.

Det är ingen bra princip för säkra moderna konstruktioner.

Att EU som är en egen världsdel skall vara helt beroende av IT-kraft från USA är minst sagt ett obehagligt förhållande. Dessutom från ett par USA-företag med tvivelaktigt rykte som dessutom samarbetar.

Regeringar, statsadministrationer använder Windows i sina datorer. Det tyder på en avsevärd brist på säkerhetstänkande.

EU måste skaffa sig en egen IT-kapacitet både på hårdvarusidan och mjukvarusidan, speciellt map operativsystem.

Vad EU borde göra på området är:

1.
Utveckla en ny datorarkitektur som görs från absoluta krav, den görs inte kompatibel med Intels processorer och därmed inte med Windows.

2.
I det arbetet skall de akuta säkerhetsproblemen ges hög prioritet för att skapa en konstruktion som är svår att hacka med fientlig programvara. Om möjligt så görs de kritiska delarna av konstruktionen dynamisk  för att försvåra för illegalt intrång.

3.
Parallellt med hårdvaruutvecklingen utvecklas ett operativsystem för den nya processorn. Ett operativsystem där man försöker undvika de brister som funnits i Windows. Samt effektivare och snabbare och säkrare med betydligt mindre minnesbehov.

4.
Samtidigt måste utvecklare av allmän programvara involveras/kontrakteras för att programutvecklingen skall komma igång tidigt för att användare skall direkt komma igång med den nya datorn. Detta är mycket viktigt eftersom man inte kan lita på att marknaden spontant gör jobbet. IBM gjorde det misstaget med OS2 och därför misslyckades det operativsystemet. Bidragande var  en omfattande förtalsverksamhet i diverse datortidningar. Troligen finansierat av MS.

5.
Tillverkningen av processor och operativsystem skall naturligtvis ske i Europa.

Kommer EU att tillstyrka ett sådant projekt? Det är tveksamt eftersom politikerna i EU krälar som dresserade maskar för USA i de flesta avseenden. USA kommer säkert att försöka stoppa/sabotera projektet.

Då finns möjligheten att ett enskilt land tex Sverige går igång med projektet i egen regi. Kanske i samarbete med Finland.

Utvecklingen av fundamentala kritiska IT-system  som operativsystem kan inte överlåtas till marknaden för godtycklig hantering. En statlig kommission eller något liknande måste skapas som har fullständig kontroll och insikt i systemen. Ändringar och utveckling bestäms helt av kommissionen.

Under 80-talet togs det i USA fram ett programspråk som kallades ADA. Tanken vara att det skulle bli ett universalspråk som klarade alla områden. För detta språk skapades en central organisation som bestämde vad som fick göras med koden, i praktiken en standard- isering för att hindra att det uppstod ickekompatibla varianter som var fallet med vissa andra programspråk.

Något liknande bör skapas för ett nytt IT-system i Europa. Avseende både processorhårdvara och  operativsystem.

 


Infrastruktur kan inte vara lönsam

16,januari, 31

Järnvägar är inte lönsamma. Stor rapport från några ekonomer.

För många år sedan var det en kvinna, nationalekonom, som gjorde till sin käpphäst att en stor del av vägnätet inte är lönsamt.

Hon hade säkert rätt. Jag gissar att minst 80% av vägarna inte är lönsamma.

Problemet är bara – för dessa skarptänkare – att mycket av infrastrukturen måste finnas oavsett om den är ”lönsam” eller ej. Den måste finnas där  hur olönsam den än är. Av helt andra skäl en strikt ekonomiska.  Av politiska, sociala  eller andra skäl.

Nyligen hörde jag en representant för näringslivet säga att det är inte persontrafiken på järnväg som är problemet, det är bristen på godskapacitet som orsakar  problem.

För dessa stockholmare som gör analysen så är det obligatoriskt att klanka på Botniabanan, Det är snudd på rasism eller i varje fall förakt för landsbygden och avlägsna landsdelar. ”Vadå Norrland, de behöver väl ingen järnväg??”  Jag stöder Botniaprojektet till 100%, den behövs av allmänna uppdateringsskäl men också för att snabba upp kommunikationerna söderut.

Sverige är ett avlångt land och det ställer krav på effektiva kommunikationer mellan landsdelarna.

Det är inte rätt läge att gapa om ”lönsamhet”.

Att det svenska järnvägsnätet behöver uppdateras det är det ingen tvekan om. Sedan det stora rycket gjordes för drygt 100 år sedan så har inte så mycket hänt på de tunga viktiga bitarna av nätet. På senare tid har man tom grovt eftersatt underhållet,

Det diskuteras om olika typer av snabbtåg. Man kan ifrågasätta om höghastighetståg är lämpliga i Sverige med tanke på klimatet. Att köra riktigt fort vintertid med snö och is på banan verkar inte riktigt hälsosamt. Japan och Frankrike torde vara de länder som har mest erfarenhet av snabbtåg så där finns det mycket att lära.

Vid en rejäl uppdatering av bansystemet så måste man ta problemet med godstrafiken på allvar. Speciellt som den politiska ambitionen torde vara att det tunga godset skall gå på järnväg. Så minst dubbelspår överallt som nybyggnad, kanske man kan använda det gamla bansystemet för godstrafiken. Idealet vore fyra spår två för persontrafik och två för godstrafik.


MS spionerar även i Win 7,8

15,november, 24

Enligt nättidningen Nya Dagbladet så installerar Microsoft samma spionprogram som Win 10 innehåller,  även på Win 7 och 8 utan ägarnas medgivande.

Tidningen  visar vilka uppdateringar det gäller samt anger färdiga kommandon för att ta bort dem. Bara att kopiera in dem på kommandoraden.

Glöm inte att ta bort ”automatisk uppdatering”, annars installeras de igen.

Nya Dagbladet


Regeringen energiflummar

15,juni, 26

I Ny Teknik skriver Baylan och Romson om energiplaner för framtiden, 100% förnybart heter det.

Det är en fin tanke men det finns vissa problem på vägen.

De påpekar att Sverige är efterblivet när det gäller utnyttjande av solel. Helt rätt för en gångs skull. Sverige är förmodligen sämst i Europa. Det bygger på missuppfattningen att vi hart så få soltimmar vilket är felaktigt. Vilket de påpekar.

Men denna satsning på ny energi motiveras med att det är nödvändigt för att uppnå klimatmålen.

Det är liksom en missuppfattning av de totala klimatproblemen i världen. Sveriges utsläpp är minimala jämfört med Kina och Indien.

Det vore mer effektivt att satsa på solkraft i Indien så att de slipper elda med koskit och trä ute på landsbygden. Utsläppen från denna del av världen är enorma. Man talar om ett brunt bälte över Asien pga detta eldande.

Ser man på möjligheten i Sverige att byta ut nuvarande energikällor mot de nya så spricker resonemanget. Så länge man inte har kommit på metoder att lagra stora mängder energi så är det omöjligt att lägga ned både kärnkraft och fossil kraft som MP vill.

Detta låtsas de som  att de inte förstår eller vill förstå, för då spricker de tjusiga målsättningarna pga av brist på realism.

Industrin måste ha tillgång till jämn och säker försörjning av elkraft. Det kan inte de nya systemen leverera med nuvarande teknologi. Det kan däremot kärnkraft och vattenkraft tillsammans. Det kravet har nog även hushållen även om det är möjligt med  viss energilagring lokalt.

Energiflum från regeringen