Skall vi ha en politisk adel?

I bland så tycker man att man råkar ut för märkliga sammanträffanden eller sammanträffande händelser.

Jag har på senare tid funderat på vad det egentligen är för slags politiker som styr det här landet och hur de tänker. Om de tänker. Ofta tycks det tveksamt.

Jag träffade på ett inlägg på en blogg som var inne på samma tema, på bloggen Anthropocene. Se länk nedan.

För närvarande så är det ett mode att partiledare skall vara en kvinna. För närvarande så har alliansen tre yngre kvinnor som partiledare av fyra möjliga. Vill det sig riktigt illa så är det snart fyra. Dvs om folk- partisterna har så extremt dåligt omdöme att de väljer judinnan Birgitta Ohlsson till partiledare.

Vad man kan begära av en politiker, speciellt av en partiledare, är att den har en sådan bakgrund att vederbörande  förstår hur samhället fungerar sett från vanliga människors perspektiv. Inser vad som är viktigt i tillvaron och begriper hur folk tänker. Dessutom det som borde vara självklart,  att sätta Sveriges intressen före suspekta internationella dito.

Dvs en mogenhet och livserfarenhet i allmän betydelse.

Vilken bakgrund har då dessa yngre kvinnor som av någon anledning blivit partiledare?

Jag kollade Wikipedia och fick en del info.
Ebba Busch-Thor har jobbat fem säsonger som utomhusmålare står det. Då är frågan vad det innebär. I sämsta fall att hon suttit ute i naturen bakom ett staffli och kluddat på en duk med  ambition att producera konst. I bästa fall har hon praktiserat på någon målarfirma med riktig målningsarbete. Eller i egen regi.

Det är respektabelt om det sistnämnda gäller. Å andra sidan är det otillräckligt. I övrigt så har det varit någon variant av politiskt arbete, de senaste åren som kommunpolitiker.

Anna Kinberg, ingen erfarenhet av knegarjobb. Sysslat med politik med hela sitt liv. En kortare period som någon slags konsult om jag inte minns fel. Annars ungdomsförbundet och riksdagen.

Annie Lööf. Inget vanligt jobb. Studier, ungdomsförbundet till  riksdagen.

Fredrik Reinfeldt, inget vanligt kneg. Beatrice Ask, visserligen ej partiledare(tack för det), politiker i hela sitt liv.

Tendensen är att de som varit politiker i hela sitt liv med  start i ungdomsförbundet inte riktigt förstår var de befinner sig när de kommer till riksdagen. Flummet i ungdomsförbundet med de korkade och naivt verklighetsfrämmande idéer som utvecklas i den miljön hänger med även när de blivit rikspolitiker.

Man utvecklar en slags mental bubbla där man isolerar sig från verkligheten och fantiserar om hur världen borde fungera.

Tar man med sig denna verklighetsisolering till riksdagen så kan det få allvarliga konsekvenser för landet. Speciellt om vederbörande väljs till partiledare av omdömeslösa/manipulerade partiombud.

Reinfeldt, Lööf, Kinberg är exempel på detta fenomen.

Tendensen är att det utvecklas en typ av politiker som tror att de har rätt att alltid vara politiker och bli avlönade av skattebetalarna. Ungefär som om det var som vilket yrke som helst. Dessutom med blicken riktad inåt den egna politiska sfären i stället för att var utåtriktad mot verkligheten för att bevaka att samhället fungerar.

Den sk DÖ är ett exempel där man internt missbrukar de möjligheter som finns, man informerade inte ens de egna politikerna i riksdagen. Även om det inte är formellt förbjudet så är det moraliskt förkastligt, man visar ett förakt för väljarna. Dessutom när man ser syftet, att förhindra att det enda parti som företräder svenskarnas intressen utesluts från det politiska inflytandet i landet i det aktuella avseendet.

Skolan tex, varför hände inget trots att det varit känt i mer än 10 – 15  år att det mesta höll på att gå snett?? Det står i praktiken i Lpo94 att det kommer att gå snett. Den läroplan som Bildt och Beatrice Ask skrev under1994. Var fanns partiernas bevakning av skolan??  Kunde inte partiledarna organisera den politiska verksamheten?

Tillsammans så gör det att misstankarna blir starka om att det var ett medvetet sabotage av skolan. Alternativt att föraktet för väljarna och Sverige är så långt utvecklat att man rycker på axlarna även när svåra missförhållanden avslöjas. Ytterligare ett alternativ är att den intellektuella kapaciteten är så låg att de inte förstår problemen eller har personlig kapacitet att agera. Eller en kombination av det nämnda.

Det minskande beroendet av partimedlemmarna och därmed kontakt med verkligheten tycks skapa en politisk ”adel” som påminner om gamla tiders adel med dess interna självbeundran och bristande intresse för majoriteten.

Det måste till skärpta regler och krav på politiker i riksdagen. Tex bör  det vara ett krav på tio års erfarenhet i arbetslivet innan man kan komma in i riksdagen. Det skall var godkända jobb, inte något mygeljobb som ombudsman eller liknande.

Dessutom bör varje riksdagsledamot tvingas att skriva under en deklaration att man är lojal mot det egna landet och dess intressen och inte arbetar för ljusskygga internationella och globalistiska intressen med etnisk koppling.

Politikerna lär ha skrivit in i grundlagen att de inte kan göras ansvariga för sina politiska beslut.

Frågan är om man skall kalla detta för korruption eller långt gången naivitet. Politikerna har alltså förklarat sig juridiskt  immuna mot politisk destruktiv verksamhet. Lagen måste tas bort eller kraftigt modifieras.

Att lägga ner försvaret och att förstöra skolan skall ge kännbara juridiska konsekvenser för ansvariga politiker.

Ett annat krav är att ett parti eller block skall inte kunna sitta mer än två mandatperioder. I annat fall uppstår korruption på olika sätt. Socialdemokraternas  extremt långa maktinnehav under 1900-talet har skadat landet och är ett lysande exempel på det olämpliga med långa maktinnehav. På åtta år hinner man med väldigt mycket om vet vad man vill

Mot detta  görs det troligen invändningar, men de problem som tycks uppstå är inte stora. Det är närmast ett tekniskt problem som är enkelt att lösa för att ett sådant system skulle kunna  införas.

Jag bifogar en länk till artikel från MUF i Göteborg som reagerar på den oansvariga attityd som MUF på riksnivå antagit i invandrarfrågan. Det är någon slags praxis att det kommer radikala och vänsterprogressiva förslag från ungdomsförbunden. Tyvärr så är  dessa förslag ofta detsamma som dumhet.  Alla ungdomsförbund stoltserar med liknande förslag på pubertal nivå.

Som redan sagts, om dessa ungdomspolitiker halkar rakt i riksdagen med bibehållet flum från  ungdomsförbunden,  utan att konfronterats med den grå verkligheten, så riskerar det att skada landet och dess befolkning.

Artikel – Anthropocene

Artikel, kritik mot MUF

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: