Kontorslandskapets dårskap

Nu har man undersökt konsekvenserna av att arbeta i kontors- landskap.

Undersökningen bekräftar de åsikter som jag alltid haft om detta koncept.

Ett stort företag i Västerås i elbranchen hade kontorslandskap på 80-talet. Det kanske de har än.

Jo de hade skärmar i de flesta fall, men inte högre än man kunde titta över kanten. Folk satt som i kalvboxar. Jag reagerade oerhört starkt. Det är en ren förolämpning mot de anställda, en ytterst hånfull attityd mot personalen,  att förvägra dem den mest elementära integritet.  Alla hör allt,  i vissa fall  ser allt  där man inte ens har skärmar.

Det är obegripligt att inte fackliga organisationer reagerat starkt mot denna  usla arbetsmiljö.

Ett av arbetsgivarens argument var troligen att denna lösning skapade flexibilitet. Man kunde snabbt göra om disponeringen av lokalerna.
Ett annat mera cyniskt argument, kanske inte utsagt, var troligen att detta sätter press på anställda att jobba mer, de var ju ständigt observerade.

Vill man så går det sannolikt att göra en hyfsad miljö även med detta koncept. Skärmar som är ljuddämpande och 2,10 m höga plus en del annat.

Personalpolitik var nog inte Percy Barneviks bästa gren.

SVD

Vad är olaga hot??

Om någon hotar en annan verbalt med stryk ”du ska ha en smäll….”   dvs hot om misshandel, är inte detta att betrakta som olaga hot?  Rimligen är det så.

Men polis och åklagare i Västerås anser att det är OK att hota på detta sätt, det är inte olaga hot.

Möjligen kan det bero på att rättstillämpningen i Västerås är speciell och selektiv. Det beror på vem som hotar.

I augusti 2007 fanns det en insändare i VLT från en person som blivit hotad, inte första gången. ” Du skall akta din rygg, jag vet var du jobbar och din familj ska passa sig..” . Han anmälde det till polisen i Eskilstuna eftersom hotet gjordes på  Sörmlandssidan. Redan efter en timme ringde polisen tillbaka för att få mer uppgifter. Eftersom båda parterna bodde i Västmanland så skulle ärendet fyttas till  Västeråspolisen.

Efter mer än tre månader så hade inte polisen i Västerås hört av sig.  Den hotade skriver: ”Har inte detta ärende samma prioritet i Västmanland som i Södermanland?  Man kommer inte ihåg detaljer hur länge som helst och kommer personen och hotar mig och min familj så är det väl lika bra att ta lagen i egna händer, för någon hjälp verkar man inte få från  Västmanlandspolisen.  Inte konstigt att förtroendet sjunker hos stadens invånare.  Hoppas på ett svar från polisen om ni har tid”.

På detta svarade polisens dåvarande informationsansvarige Ulf Palm.

Han påpekar att olaga hot är ett allvarligt brott oavsett om det begås i Västmanland , Södermanland eller någon annanstans. Ett sådant brott är naturligtvis viktigt att utreda , dels för att det är ett allvarligt  brott som kan ge fängelse upp till fyra år, dels för att minnesbilden bleknar.

Normalt skall en kontakt tas omgående hävdar han. Varför skribenten inte blivit kontaktad av polisen är omöjligt att svara på  eftersom det med anledning av de uppgifter som lämnats i insändaren  inte är möjligt att hitta något ärende som passar in på beskrivningen……. osv.

Han kommer inte att få någon hjälp. Det här är en normal attityd från västeråspolisen.  Rötan i polishuset är total. Skälet är att polisen är lokalt rekryterad i hög utsträckning, en medveten policy.

Om man rekryterar folk till rättssystemet lokalt där en stor del av befolkningen  består av etniska kategorier med en underlig moraluppfattning  (ej invandrare)  så får man  ett rättssystem som upphör att fungera. I det här fallet så  var troligen skurken någon variant  ur  lokala maffian. Därmed så ingriper inte polisen eftersom den lokala solidariteten är stark. I Västmanland så är stamtänkandet fortfarande starkt. I civiliserade delar av landet så är denna attityd historia. Gillar inte polisen i Västerås en anmälan så ”försvinner ” den bara.

Ondskan är inte entydig

Göran Skytte gör i SVD en betraktelse över det han kallar ondskan. Nu hör det till saken att Skytte är av Judiskt ursprung. Från det hållet har man alltid förklarat att det är någon diffus illvilja som tex drabbat Judarna.

Riktigt så enkelt är det inte. Det är ett sätt att unvika en analys av den egna skulden till den uppkomna situationen. Om man som Judarna hävdar att man är utsänd av gud, är heliga, uttrycker extrema rasistiska värderingar, då tigger man om stryk vilket också blir följden.

Ganska mycket av det som kallas ondska kan betecknas som strukturell ondska som tex de politiska systemens kamp mot varandra vilket medfört oerhörda grymheter mot individer.

Återigen, ofta används ”ondska” som ett försök att dölja att det kan finnas ett skäl till det som kan verka vara illvilja. Ofta finns det ett skäl, även om det ibland är sådant som är svårt att godkänna som skäl.

Men visst finns det illvilja. Jag vet eftersom jag bor i Västmanland.

Ny variant av äldremobbande

I Surahammar har man problem med byggande för +55-kategorin.

Man hade tänkt att bygga markbostäder någonstans i centrum men det blev för dyrt.

Det finns en kö på 50 familjer till sådana lägenheter. Vi måste ju hitta boende för ”de här” annars flyttar de till annan ort säger byggansvarig i kommunen.

Jag reagerar starkt på att man utpekar folk som har fyllt 55 som några nedgångna vrak som behöver äldreanpassade lägnheter för att klara sig. Det är bara ett ny variant av äldremobbande nu klart formulerat av politiker.

Visst finns det folk som är vrak i tidig ålder det har det alltid funnits, det finns missbrukare som är vrak och dör i 35-årsåldern.

Det innebär inte att man har rätt att generalisera och stämpla 56-åringar som utslagna individer med speciella behov. Det är en förolämpning av dem som befinner sig mellan 55 och 65 år.

Det här sättet att uttrycka sig bara spär på den diskriminering av ”äldre” som redan finns i Sverige.

I dag är folk så pass fysiskt pigga att inte ens vid 65 år så finns det särskilt stora behov av specialbostäder.

Man borde kalla detta specialboende +70-bostäder med tillägget att vid speciella skäl så kan yngre komma ifråga.