Klassen hade gått starkt framåt det konstaterades. Samtidigt som en lärare uttryckte det som: ”Det var som att starta ett tågsätt…”, det var med andra ord trögt.
Jo det märktes utan tvekan. Tåget fick upp farten och ångar nu på. Kris i musikundervisningen. Alla ville inte ställa upp i julshowen. Det kan jag ha viss förståelse för. Alla känner inte för att uppträda, speciellt som man dessutom skall ha hyfsad kläm på aktuellt instrument.
Eleverna uttryckte rakt ut sin uppskattning av de nya lärarna. Ordning och reda och engagemang i olika ämnen samt ett personligt tilltal till var och en av eleverna.
Det bekräftar vad jag tidigare skrev, det handlar om ledarskap. Att ta tag i de problem som finns och ställa krav, att visa vem som har befälet i klassrummet. Att våga slänga läroplanens dravel om ”demokratiska former” i papperskorgen och agera på ett sätt som behövs för att klassen och undervisningen skall fungera.
Frågan är hur spontant elevernas agerande var. Man får en obehaglig känsla av att det var en del regi från TV-gänget. Även det var jag inne på tidigare, en viss risk för korruption pga medias uppmärksamhet.
Eleverna uttryckte tydligen farhågor om att betygen nästa termin skulle sjunka. Det förstod jag inte riktigt. Skall det tolkas som att finns en del ”luft” i betygen denna termin?? Eller att de gamla lärarna skulle vara sämre i sin utövning?
Lärarna ställdes inför en orimlig uppgift, att rycka upp en dålig klass på en termin till toppnivå. Det riskerar att skapa konstiga effekter, inte minst pga medias uppmärksamhet.
